Under ’Medlemmar berättar’ får YSP:s medlemmar möjligheten att dela med sig av till exempel hur de började arbeta med hållbarhet, viktiga hjärtefrågor eller vad som är det bästa med deras jobb. Den här gången berättar Anna Åkerblom researcher och människorättsjurist på organisationen Swedwatch om hur, vad och varför hon arbetar med hållbarhet.
Hej Anna! Vad arbetar du med?
Jag arbetar som researcher och människorättsjurist på organisationen Swedwatch. Vi försöker driva förändringsarbete genom att uppmärksamma områden där företag är kopplade till påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i framförallt Sydamerika, Afrika och Asien. Vi skriver främst djupdykande rapporter, men anordnar också till exempel rundabordssamtal och utbildningar.
Varför har du valt att arbeta med hållbarhet?
Jag har valt att arbeta med hållbarhet för att det är en förutsättning för allt annat. Det handlar om det mest grundläggande, nämligen 1) att vi och våra barn ska ha möjlighet att leva och 2) att det ska vara någon vits med det. Det vill säga, att skapa förutsättningar för ett gott liv för alla. Jag har valt att arbeta just med hållbart företagande för att det finns så stora möjligheter att förbättra människors liv.
Vilka frågor brinner du för?
Jag brinner för alla människors, inklusive kommande generationers, rätt till ett värdigt liv. Att vi exempelvis har större antal slavar än någonsin idag är fullkomligt orimligt – att vi med de resurser vi har idag inte lyckas mätta allas magar, utan att många tvingas lämna ifrån sig sina barn för att söka lyckan i andra länder där de blir fast i skuld. I grunden handlar det om rättigheter – och rättvisa. Och om vår existens – vad är livet värt om det bara är något man ska genomlida? Det kunde lika gärna varit jag eller mina barn som behövt vaska mineraler i kvicksilverbad i Kongo, och blivit systematiskt utsatt för sexuellt utnyttjande.
Vad tror du är viktigast för att säkerställa hållbar utveckling på sikt?
Det svåra enkla svaret är att alla måste ta sitt ansvar. Framförallt regeringar och offentliga institutioner, men också företagen. Samtidigt och i varandras frånvaro. Jag kommer från en bakgrund som företagskonsult och har en förståelse för hur komplexa många frågor är, men ibland kan jag känna att diskussionen blir lite skev. Jag tror på det globala samhället och handel som medel för utveckling, men jag tycker att man borde prata mer om bolagens license to operate. Avsaknaden av ”hård lagstiftning” och tuffa sanktioner när det kommer till det kanske viktigaste av allt, mänskliga rättigheter och bevarandet av en funktionsduglig planet, gör inte att det får betraktas annorlunda än andra bolagsnödvändiga frågor. Bedriver man en verksamhet har man en skyldighet att se till att man inte kränker dessa rättigheter. Det är sorgligt att mänskligheten inte självmant kan agera efter den principen. Sedan finns det såklart alltid svåra gränsdragningsfrågor när det gäller att verka på svåra marknader.
Jag ser att många hållbarhetsavdelningar kämpar och har svårt att vinna gehör från ledning och styrelse avseende dessa frågor. Många bolag ger uttryck för att de gör allt de kan, men faktum är att många initiativ och resurser på detta område är små i förhållande till andra satsningar och vinster. Betalningsviljan för att titta på risker för kränkningar av mänskliga rättigheter är oftast betydligt mindre än betalningsviljan för att optimera bokslutsprocessen. Jag hoppas att företagsledare och styrelser inom en snar framtid kommer ha en bred förståelse för företagets roll som samhällsaktör.
